Nya inlägg

Fler ämnen »

emo Lödning

  • johan sangberg
  • johan sangberg Profilbild Författare ämne
  • Offline
  • Administrator
  • Jag har sysslat med hantverk och teknik hela mitt liv. Smider konstsmide och skissar och målar.
Mer
10 år 9 månader sedan #18668

Det lod för silver som saluföres finns fyra olika smältintervaller. Extrahårt, hårt, halvhårt och vekt. Detta underlättar då man måste göra många lödningar på samma föremål. Gör man den första lödningen med ett hårdare lod slipper man riskera att den lödningen går upp när man ska göra nästa. Lodet finns som plåt, stickor eller tråd. Man brukar, för att skilja de olika loden från varann, markera dem, genom att vika trådändarna på följande sätt:

Extrahårt lod__ smältintervall, 730-755 grader
hårt lod_______ smältintervall, 710-735 grader
Halvhårt lod___ smältintervall, 680-710 grader
Vekt lod_______ smältintervall, 730-755 grader
(se bild.1 nedan ordning vänster till höger)

Lödning är det arbetsmoment som ställer störst krav på silversmeden. Det är lätt att misslyckas med en lödning, svårt att avgöra vad som gick snett. Är man oförsiktig kan man kanske helt förstöra ett arbete. Låt dock inte detta avskräcka er, det enda sättet att lära sig är att öva och öva. För att lyckas med en lödning bör man hålla följande saker i minnet. För det första måste man tänka på passningen mellan de delar man ska löda. Det smälta lodet sugs in i fogen av kapillärkraften, denna är större ju närmare delarna befinner sig varann.

Viktigt är också att lodet och ytorna som skall lödas är rena. Fila eller ännu bättre skav ytorna och lodet med skavstål innan lödningen påbörjas. Ett välslipat skavstål repar inte ytorna lika mycket som en fil. Anbringa flussmedel på såväl lodet som ytorna som skall lödas. Värm gärna silvret något innan flusset penslas på, då flyter flusset lättare ut. Lägg lodet i form av små paljor på lödstället. Se till att fördela värmen från gaslågan jämt, tänk på att mindre silverbitar snabbare värms upp än större. Rikta lågan mot den större biten när olika stora bitar ska lödas samman. Värm hela arbetsstycket till att börja med.

Ge akt på hur flussmedlet ser ut, när det börjar smälta så närmar man sig lodets smältpunkt. Rikta då lågan mot själva lödställat. Vill lodet löpa iväg i fel riktning betyder det att värmen är högre där. Lodet söker sig mot den varmaste punkten. När lodet börjar smälta och gå in i fogen, avlägsna lågan något så att värmen inte höjs ytterligare. Håll kvar någon sekund så att lodet hinner legera sig med metallen, med se upp så du inte övervärmer någon del av föremålet. Försök att göra uppvärmningen och själva lödningen i ett enda svep. Avbryter man uppvärmningen kommer syret i luften att vilja förena sig med metallen, och kan förorena lödstället.
Vill lodet inte flyta, utan samla sig i en pärla, finns där förmodligen någon förorening. Avbryt då och lägg föremålet i betbadet, kratza det rent . Flussa och värm igen, efter att ha ersatt ev. försvunna lodpaljor.

Sterlingsilver blir tydligt rödglödande innan det smälter, men dess smältpunkt ligger bara drygt 100 grader över smältpunkten för extrahårt lod, så var försiktig! Verksilver smälter ännu tidigare, och blir inte så tydligt glödande. Råkar man övervärma så kan lodet ibland fräta sig ner i metallen. Resultatet blir en grop som kan vara mycket svår att reparera. Men övning ger färdighet!

Många gånger kan det vara svårt att hålla de olika delarna, som ska lödas samman, på plats. Ett sätt är då att binda samman dem med tunn järntråd (se bild.2 nedan). Tråden ska ha ett glödskal så den inte fastnar i silverlodet. Förzinkad tråd kan inte användas, eftersom zink ger frätskador på silvret. (Samma gäller tenn, använd aldrig samma t.ex. filar till silver som till tenn, eftersom minsta tennkorn på silvret, ger frätskador vid uppvärmning). Lägg aldrig ett föremål i betbadet med bindtråden kvar. Järnet löses upp och färgar silvret rött.

Man kan ibland också nita samman delarna innan lödning. Av en mjukglödgad silvertråd gör man nitar. Nitskallarna filas sen bort efter lödningen. I handeln finns också olika olika lödtänger och klämmor att köpa.
Till uppvärmningen används oftast någon form av gasolbrännare. Man bör ha olika storlekar på munstycken att växla emellan vid olika stora arbeten. Som underlag finns . värmebeständiga plattor att köpa. Dessa tillverkas i olika keramiska material, och man bör välja något som inte “stjäl”för mycker värme. Lödkol är utmärkt då man även kan smälta små silverbitar direkt på kolet. Det smälta silvret fastnar inte, utan drar ihop sig till kulor.



Varning
Om du löder samman olika bitar så att ett hålrum bildas, måste detta alltid ha en öppning någonstans, annars kan innesängd luft spränga föremålet vid uppvärmning. Helst bör man ha flera t.ex. borrade hål så att syra från betbadet lätt kan sköljas ur.

Bilagor:

Johan Sangberg
Senast redigerad: 10 år 9 månader sedan av johan sangberg.
Ämnet är låst.
Sidan laddades på: 0.356 sekunder
Powered by Kunena Forum