Foldern smides definition

Eller ja okej där kanske jag blev lite väl pretansiös, jag ser det nu när jag läser det.

Jag tror nog egentligen att den folder Martin skrivet är bra i sin helhet.

jag tycket att det sista om svetsningar borde tas bort eftersom det antyder att det inte går att svetsa inom smide.

Jag är lite tveksam till den historiska delen i början. Men eftersom historia är ett sånt luddigt ämne så kan jag godtjänna att den versionen är lika korekt som den jag gav. Det ger ju texten ett intressant uppläg att börja med en sådan beskrivning.

Jag vill fortfarande att skillnaden mellan smidda järn och andra järnprodukter ska läras ut. Många gånger tror sig kunder ha köpt smide men inser först senare när de ser det de tidigare köpt tillsammans med ett smitt föremål att de blivit förda bakom ljuset, med en suck och ja ja, vad kunde man vänta sig.

ja där är många av oss överäns, upplyning till svenska folket är nödvändig.

Men hur?
En folder säger du.
Visst säger vi.

Ditt förslag är bra, men tillsammans kan vi göra det bättre.

Vad är egentligen skillnaden mellan det du kallar riktigt smide och fuskat smide?

Jag tror inte det är användandet av svets som skiljer dem åt,
det är först och främst den plastiska bearbetningen som skiljer ut smidet.
Valshud eller glödskal från valsverket är en annan skillnad,
smidda järn har en helt annan ytstruktur av ässjans glödskal.
Pulverlackat är en yta som inte har mycket liv,
sotbaserade infärgningar såsom svartbränning och kimrökning
ligger närmte järnets hantverkskrävande bearbetningsmetoder.
Hantverkade föremål är aldrig helt lika, varje föremål är unikt.

Jo, Gustav. Jag, och kanske du också? har en lång erfarenhet av föreningsliv. Den erfarenheten säger mig att om tummen faktiskt ska ur häcken någonsin när det gäller flera människor så gäller det att inte krångla till det. Det är så otroligt lätt att punktera något så att det rinner ut i sanden. Med detta vill jag säga att om min folder verkligen innehåller sakfel så är det bra om det rättas till. Och om det är någon högst vesentlig mening som bör läggas till så är det också bra. Men snälla Gustav och alla andra, krångla inte till och hacka inte sönder för tillkrånglandets eget skull. Livet har tillräckligt många bördor ändå. (Har du inte märkt det ännu så kommer du att göra det)
/ Martin smed i Handen

Jo Martin jag tror jag förstår vad du menar. Jag tycker bra om dig och ber om ursäkt om jag varit respektlös och "Pungterande". Som jag skrivit tidigare så tycker jag att detta är ett bra projekt och jag vill uppmuntra dig att ro det i land. Jag citerar här mig själv:

gustav_metal skrev:
Jag tror nog egentligen att den folder Martin skrivet är bra i sin helhet.

jag tycket att det sista om svetsningar borde tas bort eftersom det antyder att det inte går att svetsa inom smide.

Jag tycke att ditt arbete med en folder är mycket bra och jag beundrar ditt engagemang för en sån här sak som kan vara till fördel för oss alla. Jag har själv försökt dra mitt strå till stacken genom att skriva liknande saker och försöker få dem spridda på olika sätt.

Min personliga åsikt är att kapitlet om svetsning är ett sakfel, eller åtmindståne blir ett sakfel när man läser det i det sammanhanget. Jag skriver detta för att jag tror att det kan hjälpa dig i ditt arbete med foldern. Än en gång ber jag om förlåtelse för min okänslighet i tidigare inlägg.

Gustav

OK, vad blir texten nu sammanfattningsvis?

O kan (får) den användas av oss andra antrcitare?

Flåt ja dröjde med svaret Gustav. Till å börja med vill jag säga att jag tycker bra om dig också. Jag e lessen om jag verkar trött å gnällig och jag tackar för din ursäkt och ber om en tillbaks... (Lessen också att jag missade säga hej på slutet i ösregnet sista natten i Visby, jag hade somnat sittande på en pall). Jag tackar för klargörandet av din seriösa kritik. Jag ska se över formuleringarna och återkomma.

Till Solberga konstsmide: Tror du det går att få nått slags underskrift i Antracits namn vid sidan av konstsmidesförbundet? Det skulle ju rimligtvis öka tyngden åt en sådan folder (och samtidigt sprida antracits namn ytterligare). Men visst skulle väl alla få använda texten även om vare sig konstsmidesföreningen eller Antracit kan stödja texten formellt så finns ju åtminståne mitt namn att sätta under.

(å bild; En specialbeställd världskarta av metall, tillverkad av en smed men utan att vara smidd för det...)

/Martin smed i Handen

Jo, att smidda järn helt enkelt är smidda d.v.s bearbetade i hett tillstånd mellan slägga och städ. Du märker lätt om järnen bär spår av eld och slägga.
Eller om järntenarna i föremålet kommer direkt från valsverket, endast kallbockat (=böjt i kallt tillstånd oftast i bockningsmallar) och svetsat. Svetsar kan man också oftast se, själva svetsen ser lite ut som en kittfog eller som tuggat tuggummi som man “limmar” ihop järnen med. Kalla dessa produkter gärna för metallarbeten, järnvaror (för järn är det ju ändå) eller dylikt

Smide är inte som vilket metallarbete som hellst, det är format för hand mallan hammare och städ. Smidesjärn omformas plastiskt, detta innebär att själva materialets volym genom hammarslag byter form. Den nya formen järnet får är övervägd och bestämd av en människa. Detta arbete tar tid och engagemang men ger resultat i slutprodukten. Ett handsmitt föremål blir unikt, det är framställt av en människa, det har en själ och personlighet. Inget föremål är det andra likt. Varje förmål har sin egen historia att berätta, och var historia har ett värde.

Jag gillar båda dessa formuleringar, svetsen kan förståss användas i smidet på ett bra sätt men det som Martin i sin folder visar på är när svetsen blir ett "uskverktyg och en ful klump på tex ljusstaken, vilket jag håller med om.

Det Gustav skriver känns också helt rätt tycker jag att ingen produkt blir den andra lik och det ligger själ och känsla bakom produkten.
MVH Stefan

har med intresse läst denna debatt och har tänkt på en del saker som jag hoppas det är okej att jag luftar trots att jag inte är järntomte. ;D för det första bör väl foldern heta "järnsmides-/konstsmidesdefinitioner"? för, som admin påpekade, är det ju lite skillnad. jag smider. använder dock inte alltid städ och smider inte varmt. en guldsmed kanske inte smider så ofta, men allt han säljer är ju ändå guldsmide. men som gustav skrev är det ju egentligen det plastiska som står centralt. inte två- utan tredimensionell bearbetning.
har inte helt förstått vad foldern ska användas till? delas ut till handlare och hantverkare? det finns ju en del problem med detta. kunder som vet vad äkta smide är betalar för det också. de som inte vet och inte bryr sig köper hellre billigt. de kommer att se definitionen som ett "tilltag" för att trissa priserna. de köper det de tycker är fint och bryr sig inte om "petitesser" som att den svarta metallen bara är böjd, och de har de ju rätt till. det finns nog många områden där man själv gör likadant. se på dig själv, på kaffekoppen du dricker ur eller t-shirten du har på dig! skulle någon vid kassan då du köpte dem påpeka att de var gjorda i maskin i thailand - hur skulle du ha reagerat då? jag skulle känt mig mest dum. det jag menar är att diskussionen, när den bara förs bland oss, lätt blir "konst för konstnärer", d.v.s. att man blir lite uppfylld av sig själv och insnöad på det man själv håller på med. har varit där själv. kanske vore det intressantare att höra allmänhetens åsikt än att käbbla själva? vi har ju diskuterat detta förr, i stämpel-frågan. jag tror att man vinner respekt för det man gör genom att göra det bra och visa upp sig. massproduktionen kommer vi inte ifrån, och handlare kommer att ta in det som går att sälja. men visst fan blir jag tjurig om jag har mina saker till salu brevid någon som påstår de är silversmeder eller smyckekonstnärer fast de trär pärlor på tråd eller gör kungalänkar i parti och minut. vissa andra som kallar sig silversmeder böjer plåt och slår lite på den så det ska se ut som att den är planerad. trots det tror jag inte allmänheten skulle bli positivt inställd om jag ställde mig upp och förkunnade skillnaden. tror inte jag skulle sälja mer heller...

Jag tror som flera andra att man ska poängtera den positiva kvalitetsskilnaden på hantverkssmide och enklare metallarbeten.
Det här är nog ett bekymmer som finns internationellt, jag har varit runt på en del hemsidor och har sett olika lösningar på informationsbehovet, jag bifogar ett par som exempel.
http://www.anwickforge.co.uk/gallery_it ... &itemID=20
Anwick Forge Gallery
http://www.wyomingmetalsmiths.com/THE_B ... T_IRON.htm
THE BASTARDIZATION OF WROUGHT IRON
åke w.

Vet inte om det är nån idé att svara längre i denna frågan

Efter att ha läst Ewocs långa inlägg slås jag av en tanke som slagit mig flera gånger i denna debatt, nämligen: Vi har ju alla rejält olika syn på det mesta. Även kunderna har rejält olika intresse för våra produkter.

Jag tror att vi bör slåss från helt olika håll mot det som kan benämnas "Smidets problem"

En folder som denna som definierar smidet i förhållande till andra metallarbeten kan gör stor nytta.
Om ett par veckor kommer tidsskriften svensk form ha ett temanummer med inriktning mot Konsthantverk.
Jag håller på att bygga en hemsida där jag ska ifrågasätta och problematisera konstsmide och smideskonst.
Ytterliga projekt som lyfter fram smidets posiviva sidor kommer att växa till sig om vi stöttar varandra och någon tar inintiativ.
Antracit är en stor förebild för denna typen av arbete, här samlas och mobiliseras stora delar av sveriges smidesintresserade och smeder.

Jag tycker att det viktigaste i detta arbete för ökad upplysning är att vi låter bli att hacka ner på varandra. Man kan lätt tro att en egen inriktning kommer i bättre dager bara för att man trycker ner någon annan (t.ex. smideskonsten vs. smidesslöjden under 80 90-tal). Det enda ett sådant inbördeskrig ger är lägre kvalité i båda läger, vi som har olika inriktningar kan alltid hjälpa varandra. Trots fundamentala skillnader i så jobbar vi alla med samma tekniker samma material.

Gustav

Hej Ewoc. Järntomten Martin här. Massproduktionen kommer vi inte åt skriver du och visst är det så att vi alla köper billiga produkter av olika slag då och då men skillnaden är att vi är medvetna om att det är billigt skräp vi köper. När det gäller järnprodukter finns det i handeln fortfarande stora möjligheter att smälla i folk att fusksmiden är äkta hantverk som de köper och tror att de gjort en bra affär. Det förekommer alltså ett slags falsk marknadsföring inom järnprodukterna som är ganska omfattande. Gå ett varv och kika butikerna i Gamla stan i Stockholm t.ex. Kanske kan vi faktiskt hjälpa folk att slippa bli blåsta med sådan info till handlare och allmänhet. Detta borde väl knappast trissa upp priserna på billighetsprodukterna./Martin smed i Handen

Min uppfattning är att det är meningslöst att peka på brister i andras arbete.

Men det ger ett bra resultat att informera om att våra produkter har mervärde av olika orsaker.
Jag tycker vi ska se på hur man har lyckats med att "prata upp" viner, olivolja, choklad mm.

Har ni någon gång en möjlighet att lyssna på Karl-Jan Granqvist när han talar om mat så ta den chansen, där har vi något att lära för att kunna beskriva hur vi har kämpat för att skapa vårt smide och vilket högt värde det finns i "prylen"