Revne i samuraisværd under hærdning.

Ett ämne sammansatt av fyra delar kan nog vara enklare att bemästra. Jag tror att jag skulle välja den metoden själv.

Jag hade besök av en japans svärdssmed i min smedja för några år sedan och passade på att frågada honom om det här med en mjuk kärna och hårt skal. Han tänkte efter ett par ögonblick och sa sedan:
-"Hard skin, soft core: yes that is Traditional Way. But make Good Sword: make all steel!" (Med stort leende)
Han menade att de olika mer eller mindre komplicerade konstruktionsmetoderna för japanska klingor genom historien visserligen var i enlighet med traditionen, men att det inte fanns någon egentlig fördel rent hållfasthetsmässigt. Ingenting i funktionen blir bättre med en mjuk kärna. Snarare är det så att man får ett mer pålitligt resultat om man smider ämnet av ett enda stycke stål. Det är inte helt traditionellt visserligen, men uppenbarligen något som ändå en nu verksam japansk svärdssmed rekommenderar. Sedan skulle jag tro att man nog ibland smidde klingor som bestod helt och hållet av Tamahagane av hög kvalitet även i historisk tid, även om det nog var sällsynt.
Jag är av den uppfattningen att historiens mer eller mindre komplicerade sammansättningar av klingämnen (i väst och öst) till stor del berodde på att man ville spara på det dyrbara stålet. Eftersom stålet hade låg härdbarhet kommer kärnan ändå inte att bli särskillt hård. Därför går det att ersätta med material som inte tar härdning. Skillnaden blir inte så stor i det avseendet, men man riskerar ju problem som följd av falerande vällfogar. Det var man uppenbarligen beredd att göra.

Sedan kan det ju finnas många anledningar till att man vill smida så traditionsenligt som möjligt, men om man inte smider av Tamahagane, så är skillnaden mot den japanska traditionen redan ganska stor. Tamahagane är mycket lätt att välla, till skillnad från våra moderna stål.
För lekmän är första frågan ofta: Hur många lager är det? Det verkar som om mängden lager i klingan skulle vara ett vittnesbörd om smedens skicklighet och klingans kvalitet. Om sedan klingan är uppbyggd på ett komplicerat sätt är det också något som höjer "Wow-faktorn".
En välsmidd klinga, välformad och välslipad, med vackert mönster kan vara mycket tillfredställande både för kund och smed ;D .

Det kan vara en rolig och intressant utmaning att konstruera komplicerade klingämnen. Det är en övning i skicklighet, materialkänsla och inte minst ödmjukhet. Bra saker att utveckla, allihop .
(Själv har jag hunnit bli *mycket* ödmjuk vid det här laget )

Ser fram emot vidare utvecling av ditt projekt! Det vore kul om du visade hur det går!

Heisann
slenger meg inn i diskusjonen bare for å si meg enig med peter
og for å dele litt av tips og triks.
Jeg vill anbefale deg å gjøre sverdet av et stykke eller en damask pakke av 2 forskjellige stål f.eks. med 300 lag
normalisering kan vi dog diskutere. avspenningsgløding er nok en mer fornuftig varmebehandling etter smiing.
vi ønsker å beholde den finkornede struktur etter smiing så sant du ikke har avsluttet smiingen på høy temperatur
eller du har gjort mange essesveiser.
I forhold til stål begynte vi her i norden å lage sverd av et stykke stål rundt år 1100.
da gikk teknologien videre fra damask eller smisveisede emner med rundt 0.5-max 0,6 % karbon til et renere stål med rundt 0,7 % karbon.
hvis du ser på japanske sverd smidd av tamahagane ,bearbeider de stålet ned til mellom 0,7 til 0,6 % karbon.
så i forhold til erfaringen fra historien bør du velge et stål i dette området.
Videre vill det ikke fungere å essesveise på nytt som nevnt,etter at du har smidd ut klingen.
Dette er pga. avbrann ved sveisning.
til avbrann bør du beregne ca 3%. du vill strekke stålet litt og redusere tverrsnittet noe som ikke fungerer her.tanto er et godt forslag.
sorry to say. feilen kommer fra en "kaldinnesluttning" eller sveisefeil. denne har som peter har sagt løftet seg fra emne og sprukket fra bråkjølingen da denne kjøles mye hurtigere.
Hvis du alikevel ønsker å "fikse" en slik feil. er de enesteløsningene noe som gir deg svakheter. og som igjen ikke gir deg muligheten til å lage den finishen du ønsker. Selv har jeg reparert et par "Veggpynts våpen" for en samler som hadde brukket.
det er mulig å Tig sveise sammen en klinge. det ødelegger varmebehandling og skaper en grovkornet struktur.
men fungerer til å henge på veggen.blir litt som å bygge en ferrari av lego

Skaff deg litt litteratur om det du ønsker å gjøre og spørr de som har gjort feil før.
da unngår du kanskje de største feilene.
Jeg gruer meg til min neste
happy forging sjur