Kompsressor.

Hej! Kallsmed nämde under smideshammare att kompressorn till
några sådana levererade 96m3 luft
med ett övertryck av 7kg/cm2 =
vid 1atö 672m2=672000l/min=
11200l/sek, det hade varit intressant
att få beskrivit hur stor en sådan
kompressor är! Mvh. smiden

Ändrat av - kenth den 2003/07/09 21:03:32

Ang. Dessa 96m2/min vid 7kg/cm2 så innebär det ungefär:7225hp vilket i sin tur resulterar i att orka med drift
av 270st 2tons med 2m rörelse på hammare där denna är fritt fallande
man frågar sig vilket övertryck som eventuellt kan läggas på hammaren vid den nedåtgående rörelsen?
Kul uträkningar, har "kallsmed" uppgift på om det
även lades på tryck vid hammarens nedåtgång?
Om så var fallet så har jag full förståelse
för om det blev lite kallsmide när basen tittade bort! Detta resonomang kan göra att förkovringen blir riktigt bamsig, 7225hp uppmanar till mycket räknande och om turen står mig bi kan avslutas med
hur stor räckning som kan utföras utan någon som hälst uppvärmning av arbetsstycket. Mvh.smiden.

Kompressor heter det och utan att verka gnällig eller kitslig så stämmer inte dina uträkningar hel och hållet!

Komsressor, kul grej! Jag nämde att
det var mycket att lära! Nu har Vi chansen,
Solberga..., om du vet vari felet med
uträkningen ligger så kan du väl tillrättalägga detta så vi lär oss något!
Mvh.smiden.

Hejhop!
Hammaren har alltså en fallvikt på 4ton,dvs hammaren+kolvstången, arbetslängden är ca 1300mm om jag kommer ihåg rätt, hammaren arbetar med ett konstant arbetstryck på 7bar
både på undersidan och översidan.
Sedan är det en manuell reglerslid som man fördelar luften på över resp.undersidan med.
Det är alltså luftflödet man styr med denna slid.
Kompressorn, det är en Atlas Copco kolvkompressor från 1968
och den ger alltså 96m3, elmotorn är på 500volt och ger ca 600hästar, och när den är pålastad så tar den ca 500Amp,
till detta hör 2st stora lufttankar på 40m3/st och den arbetar med varmluft ca 110Grader celsius.
Vad beträffar era uträkningar så har jag ingen komentar, jag vet bara att det funkar.
Några mer funderinger??
Mvh
Kallsme´n

Det var intressant att få dessa uppgifter!
Förmodligen är dessa 96m3 som
kompressorn ger genomlupen luft!
Det stämmer med de 600hp-arna fast
lite snålt men likväl. Var det mer som
komp. levererade till än nämda hammare
? Återkommer efter lite mer tänkande!
Mer lärdom är på tur uträkning av hp
antalet för 3-fas motor. när man är som
mest lärd då dör man!
Ang den uppvärmda luften var det väl
inte lönt att kyla den mer! Mvh.smiden

Allmänt om tryckluft:
En och tvåstegskompressorer.
Enstegskompressorn är den vanligaste vid t.ex. sprutmålning, renblåsning,luftpåfyllning och för drift av luftverktyg.
Tvåstegskompressorn behöver man när det erforderliga trycket överstiger 8 bar. T. ex. vid pumpning av stora däck till
lastbilar.
Kompressorns tryck
anges i enheterna bar och kPa för samtliga kompressorstorlekar.
Genomlupen cylindervolym
är en teoretiskt prestanda som fås genom ekvationen: kolvantal x kolvarea x slaglängd x varvtal och anges i l/sek, I/min eller
m3/min.
Fri avgiven luftmängd
är kompressorns egentliga kapacitetsmått och anger vad kompressorn verkligen levererar i luftmängd. Den anges i l/sek
eller l/min. Den avgivna luftmängden är för Lunas kompressorer uppmätt vid 600 kPa (6 bar).
Verkningsgrad = Fri avgiven luftmängd i förhållande till genomlupen cylindervolym.
OBS. Skilj på fri avgiven luftmängd och genomlupen cylindervolym.
En förväxling av begreppen kan bli fatal vid en kompressordimensionering, då ju den fria avgivna luftmängden är ca. 65% av
genomlupen cylindervolym för 1-stegs kompressorer och 75% för 2-stegs kompressorer.
Belastningsgrad.
Kolvkompressorns belastningsgrad är ca. 70%, vilket innebär att kolvkompressor inte får vara i drift mer än 70% av
arbetstiden. Kompressorn måste således orka ladda under arbetsoperationen och vila då trycket sjunker till inställt undre
tryck. Skruvkompressorns belastningsgrad är 100%.
Skruvkompressor
Skruvkompressorn är främst avsedd för luftbehov över 1m3/min samt att den är enklare att installera än kolvkompressorn,
samt har färre rörliga delar och därför lägre krav på service och underhåll. Den är även lättare att integrera i det kompletta
luftbehandlingssystemet (kyltork, filter samt värmeåtervinning).
Ventilavlastad drift
Motorn är här ständigt i drift och kompressorn går i "tomgång" dvs. avlastas mellan kompressionsintervallerna. Rent
ventilerande aggregat måste handavlastas vid start mot tryck.
Helautomatisk drift.
Rent helautomatisk drift gäller på kompressoraggregat med elmotor för direktstart t.o.m. 4 kW (5,5 hk). En tryckströmbrytare
bryter och sluter motorn, som stoppar och startar kompressorn vid övre och undre tryckgränsen.
Kombinerad elektropneumatisk driftautomatik
för helautomatisk drift med fördröjt stopp alt. ventilavlastad drift. Används som regel på kompressoraggregat med
YD-startad motor dvs. fr.o.m. 5,5 kW (7,5 k) och uppåt.
Val av en eller flera kompressorer.
Tryckluften är för många lika viktig som elkraften. En strävan bör vara 2 + 1 kompressorer, dvs. två som är i drift och styrs
automatiskt efter den ofta varierande luftförbrukningen samt en kompressor i reserv. En sådan lösning innebär driftsäkerhet,
god driftekonomi och en rimlig investeringstakt.
Dimensionering av kompressoranläggningen.
Välj tillräckligt stor och driftsäker kompressoranläggning för undvikande av bl.a. värme- och kondensproblem. Beräkna
nettoluftförbrukningen med hänsyn tagen till utnyttjandegraden, tryckfall, läckage, slitage, etc. Med tanke på framtida
behov, välj en kompressor med en kapacitet lika med dagens dubbla nettoförbrukning.
Utformning av kompressorrummet.
Utrymmet bör vara tillräckligt för att underlätta underhåll, service och tillbyggnad. God ventilation är av största vikt. Rådgör
med tillverkaren eller leverantören, även vad gäller tryckluftnätets utformning och dimensionering.
Utnyttjandegraden för tryckluftsmaskiner.
Vissa tryckluftsmaskiner kan av praktiska skäl icke användas kontinuerligt. Den erfarenhetsmässiga utnyttjningsgraden för
de vanligaste tryckluftsmaskinerna anges här nedan. Dessa värden kan, användas vid beräkningen av den tryckluftskapacitet
som erfordras.
Slipmaskiner 50% utnyttjandegrad
Borrmaskiner 40% utnyttjandegrad
Mejselhammare 30% utnyttjandegrad
Mutterdragare 10% utnyttjandegrad
Renblåsningspistoler 10% utnyttjandegrad

Dessa fakta kommer från Lunas faktablad.

Håll till godo.

Lasse

Allmänt om tryckluft:
En och tvåstegskompressorer.
Enstegskompressorn är den vanligaste vid t.ex. sprutmålning, renblåsning,luftpåfyllning och för drift av luftverktyg.
Tvåstegskompressorn behöver man när det erforderliga trycket överstiger 8 bar. T. ex. vid pumpning av stora däck till
lastbilar.
Kompressorns tryck
anges i enheterna bar och kPa för samtliga kompressorstorlekar.
Genomlupen cylindervolym
är en teoretiskt prestanda som fås genom ekvationen: kolvantal x kolvarea x slaglängd x varvtal och anges i l/sek, I/min eller
m3/min.
Fri avgiven luftmängd
är kompressorns egentliga kapacitetsmått och anger vad kompressorn verkligen levererar i luftmängd. Den anges i l/sek
eller l/min. Den avgivna luftmängden är för Lunas kompressorer uppmätt vid 600 kPa (6 bar).
Verkningsgrad = Fri avgiven luftmängd i förhållande till genomlupen cylindervolym.
OBS. Skilj på fri avgiven luftmängd och genomlupen cylindervolym.
En förväxling av begreppen kan bli fatal vid en kompressordimensionering, då ju den fria avgivna luftmängden är ca. 65% av
genomlupen cylindervolym för 1-stegs kompressorer och 75% för 2-stegs kompressorer.
Belastningsgrad.
Kolvkompressorns belastningsgrad är ca. 70%, vilket innebär att kolvkompressor inte får vara i drift mer än 70% av
arbetstiden. Kompressorn måste således orka ladda under arbetsoperationen och vila då trycket sjunker till inställt undre
tryck. Skruvkompressorns belastningsgrad är 100%.
Skruvkompressor
Skruvkompressorn är främst avsedd för luftbehov över 1m3/min samt att den är enklare att installera än kolvkompressorn,
samt har färre rörliga delar och därför lägre krav på service och underhåll. Den är även lättare att integrera i det kompletta
luftbehandlingssystemet (kyltork, filter samt värmeåtervinning).
Ventilavlastad drift
Motorn är här ständigt i drift och kompressorn går i "tomgång" dvs. avlastas mellan kompressionsintervallerna. Rent
ventilerande aggregat måste handavlastas vid start mot tryck.
Helautomatisk drift.
Rent helautomatisk drift gäller på kompressoraggregat med elmotor för direktstart t.o.m. 4 kW (5,5 hk). En tryckströmbrytare
bryter och sluter motorn, som stoppar och startar kompressorn vid övre och undre tryckgränsen.
Kombinerad elektropneumatisk driftautomatik
för helautomatisk drift med fördröjt stopp alt. ventilavlastad drift. Används som regel på kompressoraggregat med
YD-startad motor dvs. fr.o.m. 5,5 kW (7,5 k) och uppåt.
Val av en eller flera kompressorer.
Tryckluften är för många lika viktig som elkraften. En strävan bör vara 2 + 1 kompressorer, dvs. två som är i drift och styrs
automatiskt efter den ofta varierande luftförbrukningen samt en kompressor i reserv. En sådan lösning innebär driftsäkerhet,
god driftekonomi och en rimlig investeringstakt.
Dimensionering av kompressoranläggningen.
Välj tillräckligt stor och driftsäker kompressoranläggning för undvikande av bl.a. värme- och kondensproblem. Beräkna
nettoluftförbrukningen med hänsyn tagen till utnyttjandegraden, tryckfall, läckage, slitage, etc. Med tanke på framtida
behov, välj en kompressor med en kapacitet lika med dagens dubbla nettoförbrukning.
Utformning av kompressorrummet.
Utrymmet bör vara tillräckligt för att underlätta underhåll, service och tillbyggnad. God ventilation är av största vikt. Rådgör
med tillverkaren eller leverantören, även vad gäller tryckluftnätets utformning och dimensionering.
Utnyttjandegraden för tryckluftsmaskiner.
Vissa tryckluftsmaskiner kan av praktiska skäl icke användas kontinuerligt. Den erfarenhetsmässiga utnyttjningsgraden för
de vanligaste tryckluftsmaskinerna anges här nedan. Dessa värden kan, användas vid beräkningen av den tryckluftskapacitet
som erfordras.
Slipmaskiner 50% utnyttjandegrad
Borrmaskiner 40% utnyttjandegrad
Mejselhammare 30% utnyttjandegrad
Mutterdragare 10% utnyttjandegrad
Renblåsningspistoler 10% utnyttjandegrad

Dessa fakta kommer från Lunas faktablad.

Håll till godo.

Lasse

Hej
Alla större kolvkompressorer funkar som en skruvkompressor, alltså, motorn snurrar hela tiden, och har ett ventilsystem som avlastar och pålastar vid inställt under resp övertryck.
Denna kompressor plus 1st gammal Atlas från 1938 som ger ca 45m3 driver 1st 4tons Massey hammare samt en 2,5tons Boforshammare, en 2tons Bofors hammare samt en 800kilos Boforshammare, numer är det väldigt sällan alla är i drift samtidigt
oftast bara 4ton och 2ton i dift.

När jag började 1978 så fanns det flera hammare, jag tror det var 12 lufthammare totalt och 5st Beche´ plus ett flertal snabbhammare,(fjäderhammare) men under årens lopp har dem skrotats.

Jag skall försöka ta lite bilder om jag får lov vid rätt tillfälle på både hammare och kopressorer.
Man är inte så förtjust i att man har kameror med sej inom Bofors.
Mvh
Kallsme´n

Jaa! Vad skall man med stora åbäke till
när det finns Datorer? Vi här i Sverige är
högteknologer och låter kineserna göra
grovjobbet HaHa-Har ni hört det förut?
Solberga Du har ju skrivit i timmar, jag
kände igen ditt citat, nu är det dax att
vila för mig ! Mvh.smiden.

<BLOCKQUOTE id=quote><font size=2 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>quote:<hr height=1 noshade id=quote>
Hejhop!
Hammaren har alltså en fallvikt på 4ton,dvs hammaren+kolvstången, arbetslängden är ca 1300mm om jag kommer ihåg rätt, hammaren arbetar med ett konstant arbetstryck på 7bar
både på undersidan och översidan.
Sedan är det en manuell reglerslid som man fördelar luften på över resp.undersidan med.
Det är alltså luftflödet man styr med denna slid.
Kompressorn, det är en Atlas Copco kolvkompressor från 1968
och den ger alltså 96m3, elmotorn är på 500volt och ger ca 600hästar, och när den är pålastad så tar den ca 500Amp,
till detta hör 2st stora lufttankar på 40m3/st och den arbetar med varmluft ca 110Grader celsius.
Vad beträffar era uträkningar så har jag ingen komentar, jag vet bara att det funkar.
Några mer funderinger??
Mvh
Kallsme´n

<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>

Jag är totalt obildad på området...jag blev bara nyfiken på; varför luften värmd? Blir den lättare att komprimera då eller något i den stilen? Nej jag ska inte snacka för mycket så att jag inte gör bort mig helt.. Mvh/Ludwig

Hej
Jag vet faktiskt inte varför varmluft,men jag har mina teorier, förr så drev man hammrarna med het ånga och på så vis blev luften värmd förr.

En kyltork till denna annläggning skulle troligtvis bli stor som ett tvåvåningshus.

Om luften blir för kall så bildas ju tillslut iskristaller och därmed blir det en ispropp i hammaren ( inte bra )rena gissningar, men jag tror inte jag är så långt ifrån sanningen.

Något säger mej att dom gammla uvarna på
reparationsverkstaden har sagt det till mej
någon gång för längesedan.

Mvh
Kallsme´n

Här kommer en gammal uv med en förklaring till det stora fenomenet med
varmare luft i den komprimerade rummet.
Det har inte med smide att göra så man
får smyga med dessa uppgifter men jag
smyger på...... Om kallsme har 1m3 20
gradig gas och pressar ihop denna
snabbt till dess halva volym då uppstår
500l 40gradig gas, är denna förklaring
tillräcklig eller skall vi gå vidare?
Mvh Herr smiden.