vikingatida jakt pilspets

Jag ber om Ursäkt, det var jag som drog upp det andra ämnet, åter till saken, Dom som anv till fågeljakt skulle jag tippa på är bredare för att det ska vara lättade att pricka fågeln. Den som ser ut som en gaffel med 2 pinnar bara är säkert slipad på insidan så att när man träffar skär det in där inne också. angående det med 3-4 bladiga spetsar kanske man använder nån form av sänke? jag är nu ingen expert, men skulle man inte heller kunna använda sig av tekniken där man stoppar en del med ett spår i en andra del som har motsvarande? svårt att förklara, men att man efter det smider ihop skallen på dom? kan kanske åstakmma nån sorts bild där det syns bättre

Ungsmed:
Det e lugnt!
tack för ditt svar, tror du att du kan förtydliga hur man gör med de metoderna du beskriver?

ingen annan som har några svar på mina frågor?

Hej Falken.

Man kanske inte alltid får allt serverat på silverfat. Många svar finns redan bara du letar.    En sökning på "pilspets" gav ett antal träffar bl.a. denna http://www.antracit.se/forum/index.php? ... pic=1156.0 där det finns två steg-för-steg beskrivningar.

Mvh
Marberg

Hejsan, det är så här jag menade. en bild säger mer än tusen ord skårorna ska in i varandra

marberg: tack för ditt svar, tyvärr e jag av den sorten som hellre frågar folk som kan än söker å läser själv. I tråden du skickade var det bra beskrivet hur jag ska gå till väga för att smida mina spetsar. Efter lite sökande hittade jag även detta:

"Vid fågeljakt användes en platt v-formad pilspets som har eggen inåt (ripa, tjäder, orre, m.m.). Formen hindrar pilen att studsa bort när pilen träffar fjäderdräkten."
http://user.tninet.se/~hsg747w/viking/v ... al/pil.htm

Nu har jag fått svar på några av mina frågor dock e jag fortfarande intresserad av att få reda på hur man smider en pil med 3 eller 4 blad och hur man sätter fast en pilspets med tånge på bästa sätt? Både på traditionellt och modernt vis. Ska pilen klyvas eller ska man borra ett hål? Ska den limmas eller lindas?

//Tobias

Troligtvis lindade man skaftet ett par tum från änden, klöv fram till lindningen, skavde ur en skåra där tången skulle vara. Sedan fyllde man skåran meed fisklim och körde i spetsen, därefter lindade man ända fram till "halsen" på pilspetsen och gnodde in lindningen i lim eller harts.

På modernt vis skulle man troligtvis borra upp ett hål i skaftet, fyllt hålet med epoxy och tryckt dit spetsen-KLART!

Det finns i och för sig borr bevarade sedan vikingatiden (i en mycket intressant påplöjd verktygslåda) så rent tekniskt hade man kunnat göra som i det senare alternativet, men med den tidens lim hade det inte varit att föredra.

Tack! Nu har jag svar på mina frågor, verkligen stort tack!
Jag ska testa nu under jul å nyår, så får vi se hur det går, återkommer med resultatetrt, ska försöka fixa bilder med.
//Tobias

Om pilspets med tånge....

Viktigt är att tången inte bottnar i pilskaftets hål och att man limmar hela tången i hålets väggar och på så sätt får
en stor yta på limfogen som håller för skjuvkraften.

Jag testade med en pil av billigaste furuträ och surrade dessutom med lintråd som jag penslade med lim.
Spetsen var ca 40mm av bodkintyp och ca 10mm i basen, tången ca 35mm.

Jag sköt mot en 25mm planka på ca 15 meters avstånd med en 40 punds recurvbåge fullt uppdragen
och den slog igenom plankan så att spetsen stack ut några mm på baksidan utan att pilskaftet sprack eller
ens blev glappt. Däremot gick hela skiten sönder sen eftersom jag fick dra ut spetsen med en kofot.

En underlighet, ang. holk eller tånge är att de äldre fynden har holk medan de senare vi
kingatida fynden (också de flesta) har tånge. Holken blir kanske tyngre och på det viset sämre för distansskott. I vikingatida drabbningar användes bågskyttar just som prickskyttar mot motståndarkrigare som var otroligt bra och svåra att hejda på annat sätt./ Martin smed i Handen

En tung spets ger andra egenskaper i pilens aerodynamik och balans än en lätt, den blir mer som en bomb, tung fram och med fenor som ser till att spetsen är framåt. Den lämpar sig väl för långdistans piregn där träffsäkerheten inte är högsta kravet utan mer en bibehållen anslagsenergi. En lätt spets gör pilen mer jämnt balanserad (och mer sofistikerad ) således bättre träffsäkerhet mot enskilda mål men inte samma effekt i pilregn då anslagsenergin är lägre på långt håll.