smidet i skolslöjden ?

Hej på er!
Jag måste bara få säga att det är jättetrevligt att läsa alla inlägg som skrivs här. Plus att det verkar vara en trevlig blandning av medlemmar. Jag tänkte ta tillfället att ställa en fråga (en till..)

Anser ni att smidet har en plats i skolslöjden? Varför? Eller Varför inte?

Jag tycker att det skulle vara intressant att höra era åsikter.

Tack på förhand/Helena

Smide metallslöjd fanns inte för alla, jag hade gärna haft detta, däremot fich vi lära oss laga mat med en tokig lärarinna, nu har jag flera spisar och två ässjor men jag är bättre på matlagning än smide.
Tillgång till verktyg och om intresse finnes är det mycket utvecklande!
Mvh Richard

Jag tycker det definitivt!!

Jag smide en grillgaffel i slöjden, tom linoljebrände den...

Fast intresset för smide kom långt senare...

/Patrik

;D

Även långt bort i Australien hade vi smide i skolan, det ingick som en del av en metal hantverks kurs. Skälv smid jag en chisel och en skål. Det var svårt med hammaren, därför att den var inte anpassad till en små pojkes arm.

Men annars var det kul, minnet av den är varför jag började smida senare i livet,. Jag visst att det kunde funkar untan massviss med dyra verktyg o annat, och som sagt. Det var KUL.

Klart smide hör hemma i slöjden.
Jag har i lokstallarna ganska mycket ungar som springer runt benen på mig och jag måste säga att de klarar av smide ganska bra. Ca 10-14 år är de. Självklart blir det inte så mycket seriöst gjort, mest lite vassa piggar och krumelurer... Men ungarna tycker det är superkul, värme, hammare och framför allt, man kan göra KNVIAR! Dock är det kanske inte så smart att göra knivar på slöjden.

Kommer själv ihåg att jag gjorde en skruvmejsel i slöjden i 4-6. Gjorde en lampett för stearinljus i 7-8, den lödde jag ihop av smidesgärn som jag hade bockat efter en mall. Det hade ju varit superkul om jag hade fått smida lite.

Grunden i smide tycker jag det finns plats för. Kunskap om vad som händer vid uppvärming av stålet, lättare bearbetning. Även fast det kanske inte blir något så är det superkul att bara stå och smida lite. Med några lättare instruktioner kan man få ungarna att lära sig smida ut spetsar som kan rullas upp, kanske en kapsylöppnare?

/E

Smide i skolslöjden.. Eftersom jag är i full färd med min slöjdlärarutbildning så borde jag ha en åsikt i frågan.

Jag tycker att hela metallbiten ofta får backa undan till förmån för trä allt för ofta i slöjden. Vissa påstår att det beror på att metallen blir för dyr, men egentligen tror jag det handlar om att fler lärare är mer förtrogna med träslöjd än metallslöjd.

Smide är inga problem för ungar i mellanstadiet och uppåt, jag har haft smide med sånna ungar på scoutläger och det har gått finfint. Problemet är bara att då behöver man gärna stå med hela tiden och ha max 3 som smider, att då ha kanske 12 elever i slöjdsalen ensamma är inte helt bra.

Visst går det teoretiskt, ungarna klarar det, ekonomiskt funkar det om man engagerar sig lite extra, problemet är mest praktiskt. Ibland har man tur och har någon assistent eller så som kan hjälpa till och då skulle det funka. Åtminstonde tycker jag att eleverna ska få höra talas om det och testa på lite smide.

Ludwig

Har faktiskt kvar mitt första metallarbete från skolslöjden, ett hammrat eklöv med hammrad sexkantsfot.
Tyvärr så har den fungerat som måltavla för ett luftgevär en gång i tiden ,men som tur var så var jag en dålig skytt, så bara ett skott träffade tydligen. ;D ;D ;D

Vad skulle det ha blivit av mej om jag inte hammrat till detta löv i slöjden tro,?????  Bagare kanske

[attachment=0:s119mbq7]<!-- ia0 -->Eklov.JPG<!-- ia0 -->[/attachment:s119mbq7]

Kallsme´n

håller med ludwig... det borde vara mer metall i slöjden.
slöjdlärarna jag hade var nog hemmafixare som behövde ett extraknäck. minns att jag gjorde

God morron!
Har en kreativ natt nu igen...läste inlägget och ville delge min syn på saken. Självklart har smidet en plats i skolslöjden. Har jobbat som slöjdlärare i över 10 år nu och kör smide för fullt med mina elever. Har genom årens lopp prövat allt från vanligt smyckessmide till verktygssmide och glädjen ungarna känner över sina färdiga alster går inte att sätta ord på. När jag själv gick på slöjdis i Linköping, så kunde min metallärare inte lika mycket som vissa av oss studenter kring det rent praktiska arbetet, men var otroligt duktig på metallurgi och de teoretiska avsnitten. Detta ledde förmodligen till att smidesavsnittet blev för teoretiserat och att folk tappade sugen för fortsatt smide. Har haft fortbildning i verktygssmide för slöjdlärare i Sundsvall, har då slagits av att så få arbetar kring detta vansinnigt intressanta område. Smidet var på väg att dö ut, men har nu kommit för att stanna för gott tror jag. Kaffedags! Hoppas ni får en fin lördag allesammans! magnus

Tänk om Kallsmen blivit bagare.

Degbunkar stora som simmbassänger, limpor som inte går in i distrubutionsbilen och vad skulle han använda grävmaskinen till tror ni?

Villken tur att han fick smida sitt löv!!

Jag lovar att jag ska dra mitt strå till stacken under de förutsättningar jag kommer ha i framtiden. Smidet kommer inte att dö ut, i alla fall inte så länge jag står på benen.

Vi har nyss bytt metallärare i Linköping, Magnus hade ni LGH eller var det någon annan? Den metallärare vi har nu håller till här på Antracit med jämna mellanrum och är helt klart tänd på smide.

Ludwig

Hej Ludwig!
Med risk för att du inte längre är medlem i Antracit, men jag hade båda LGH och "Daggen" Dag-Ive Karlsson på slöjdis.

Mvh

Magnus