Start

Aktuella ämnen

    • Tommysmide Profilbild
    • Ny i smide
    • >Hej. Jag är 13 år och tänkte börja med smide, kan någon hjälpa mig att hitta kurser, jag bor nästan vid Uppsala men det går bra om kursen...
    • Peter_H Profilbild
    • Lie-smed ?
    • Fint, då skall jag sätta dej i kontakt med Larry Cooper ! Mvh, Peter
    • sätergläntan Profilbild
    • Lie-smed ?
    • Hej! Jag smider liar sedan 20 år tillbaka. Det är inte frågan om någon stor produktion men hög kvalitet. Mvh. Mattias Helje
    • Peter_H Profilbild
    • Ljusträd - vems tillverkning ?
    • Hej Johan, kan du ge mej hans nummer, så kan jag ringa själv - försökte googla, men det fanns för många alternativ :S mvh, Peter
    • Peter_H Profilbild
    • Lie-smed ?
    • Hej jag har en polare i USA som undrar om det finns någon smed i Sverige som smider liar i större antal...någon ? ;)
    • Jagvetintevadjagskaheta Profilbild
    • Hjälp! Lufthammare läcker olja.
    • Tack för visat intresse. Maskinen går mycket bättre nu. Jag har strypt den på olja. Och de gjorde susen. nu är de bara te å smi på, så länge...

Böcker

50,00 SEK per enhet Mest om Järn
16 produkter i lager
140,00 SEK per enhet Vikingar
1 item in stock
250,00 SEK per enhet Nya Järnsmidesboken
35 produkter i lager
60,00 SEK per enhet Albert Paley - Röhsska - Steneby
16 produkter i lager

Aktuella annonser

Edgepal Chef knivslip och uppsättning läderverktyg ...
Gjutsand-oljebunden

Galleribilder

Nya smedlänkar

Artiklar

Tillverkning av Wootz

100_0033 I hundratals år har människan behärskat tekniken att tillverka stål och olika metaller. I olika kulturer har tillverkningen av metaller givit uphov till diverse mystik och fantastiska material. En idag är det något mystsiskt över stål och järnhantering. På Antracit har vi i flera olika "trådar" kunnat läsa om medlemmar som tillverkar egen metall och provar sig fram. I Indien skapades för många år sedan tillverkning av metallen Wootz. Idag finns det inte många som behärskar tekniken. Vi har fått ett reportage från "valle" som beskriver detta utförligt.

Technorati-taggar: ,,,

100_0007 Hej. Jag har tänk berätta om mönstrat stål. Och idag skall vi fördjupa oss i wootz. Vad är wootz?

Jag tror inte att så många här i Sverige vet vad det är? Historisk kommer wootz från Indien och Persien. Svärd av wootz räknades som de bästa. Ett svärd tillverkat av en känd mästare kunde kosta lika mycket som tre elefanter. Tillverknings processen var hemlig och har gått från far till son. På 1600 talet gick recepten nästan förlorade och inte så många i Indien och Persien (Iran) kunde göra wootz. Och det är först på 1800 talet som en rysk metallurg P. P. Anosov har fått wootz liknande den indiska. Det finns massor av myter och legender runt wootz.

Enligt dagens uppfattning är: wootz (bulat) - komposit med hög kolhalt bestående av en blandning mellan järn och kol. Kompositen har väldigt oenhetligt blandning. På grund av den bildas mönstret. ”Mönstereffekt” kan man förklara med att delar med olika kolhalt etsas och poleras annorlunda. Damaskerat stål räknas också som komposit , men framställt med vällnings metod s.k. ”svetssmide”.

 

100_0016 Framställning av wootz går till så att man smälter alla eller en del av komponenterna. Rätt gjort har det mycket högre kvalité jämfort med vanligt stål. Det har hög hårdhet och seghet, även möjlighet att bilda “mikrotänder” som bidrar till bättre skäregenskaper.
Det sägs att svärd av wootz var farligt även i barns händer. En rysk metallurg A. K. Chernov skrivit : “ Det bästa stål som finns och den som har gjorts , utan tvekan är WOOTZ”

Men inte alla mönsterstål har dessa magiska egenskaper. Fel i tillverkningsprocessen, överhettning, ej rätt utfört smide kan göra att det enda du får är bara mönster, kanske inte ens det. Man måste utföra rätt behandling för att få “ super stål “. Och innan dess måste man förstå hela ide`n med wootz. Ni måste förstå att denna mönstrade komposit vid speciell behandling övergår till annan kvalité och blir inte enkelt stål och inte riktig metall. Densiteten hos wootz kan bli ca 9!!! Som ni vet ligger densiteten hos stål ligger runt 8.

S. Lunev har skrivit : “ Bulat (wootz ) är ingen “ vara“, det är för dem som vet , för samlare även för “ krigare”. De byter aldrig en wootz klinga mot dagens ultramoderna. Det finns någonting annat i wootz. Kanske tro, känslor, mystik. Wootz är en konstig substans, den ändrar sig hela tiden och ingen kan stoppa den. Wootz är en väldigt känslig, okontrollerbar komposit. Men ibland kan den överstiga i kvalité även det bästa pulverstål eller experiment stål som finns.

{mospagebreak} 100_0050Som jag har skrivit tidigare, wootz kan man få både vid hel och delvis smältning av komponenter. Vi ska titta närmare på första sorten, där man smälter alla komponenter. Den sorten kallas likvations wootz. Konstigt namn?

På grund av att artikeln skrivs till allmän läsare med lite kunskap om metallurgi, vill jag inte fördjupa mig i alla processer vilka förvandlar blandningen till wootz. Kort sagt själva dendrit likvations går till så här. Vid långsam (absolut viktigt) kristallisering av smälta, järnkarbidmolekyler ställer sig i trådliknande kristaller (dendriter ). De går rakt igenom hela klumpen . Ju saktare svalning av smälta, ju mer växer dendriter. Vidare under kristalliseringen, på dendrit ytan börjar det fastna cementit – en blandning av järn och kol med hög kolhalt (kolhalten 667% ). Hårdheten hos cementiten ligger någon över 1000 vickersenheter . Under själva processen metall som ligger runt om dendriter tappar kolet och efter full kristallisering består götet av hårda dendriter med cementit ”pansar “ omringat av ett mjukare stål.

Om någon vill fördjupa sig i processen angående wootz teknologi , så tror jag att man kan hitta vissa svar i böcker om modern metallurgi.

 

 

100_0009 Wootz ( bulat ) kan göras på många sätt. Som följd kan man få olika mönster och egenskaper. Under 2000 år har smeder från när och fjärran har använt olika blandningar och metoder för att få wootz. Jag ska nämna några :

1. STÅL - JÄRN. I detta fall komposit består av järnpartiklar inneslutna i stal. Samma struktur har komposit framställt med vällnings metod s.k. “damask”. Ungefärliga kolhalten i denna komposit ligger runt 0.8%.

2. GJUTJÄRN - STÅL - JÄRN. Denna struktur får man vid smältningen av gjutjärn och järn. När gjutjärn börjar smälta avges kol till järnet, så att järnbitarna får en s.k. Stålpansar, men inuti förblir järn, själva gjutjärnet bildar efter stelning lameller med hög kolhalt. Samma modell kan fås vid svetssmide om man använder gjutjärns pulver i ställe för borax. Gjutjärn smälter, renar stål från slagg och kolar upp ytorna . Kolhalten i sån komposit kan bli upp till 1.5%.

3. GJUTJÄRN - STAL. Likadan struktur kan man få vid smältning av stål med hög kolhalt. Resultat: ett väldigt fin cementit nät runt om stora dendriter . Kolhalten i denna komposit kan bli över 2%.

4. HÖGKOLHALTIG STÅL - STÅL. Om man smälter gjutjärn och järn så vandrar kol från gjutjärn till järn. Resultat blir att gjutjärn omvandlas till stål med hög kolhalt och järn till stal. Kolhalten i denna komposit kan bli upp till 2 %.

{mospagebreak}

100_0008 Nu har vi fått lite teori, kanske roligt att prova göra wootz. Eftersom vi måste smälta blandningen ska det finnas en smält ugn. Den bästa utan tvekan är elektrisk ugn med tentorium elementer med temperaturen upp till 1650C . Och den kostar “bara” 40-50 tusen kronor. Inte alla har en sån ugn.

Var inte ledsen. Man kan lösa detta problem. Vi ska använda vanligt kolässja, man kan modernisera den lite gran. Vi behöver eldfast tegel. Ställ dem på hög kant runt ässja, förstärk med stål band . Då kan man lätt plocka bort den om man ska använda ässjan till vanligt smide. Även kan man göra ett lock med hål (diameter ca 50mm). Används två eldfast teglar , de hålls ihop med hjälp av vinkeljärns ram med påsvetsade handtag.

Fläkten till ässja bör vara kraftig , själv använder jag punktsugfläkt. Bränsle till smält ugn kan bli kol eller koks. Det andra problemet är smältdeglar. Man kan köpa dem t.ex. På “Konrad Wahlström”, men de är inte billiga. Man kan göra själv degeln av chammot och eldfastcement, men innan dess läs speciell litteratur eller fråga specialist. Från början behövs degeln med 500ml volym, det räcker.

 

 

100_0015 100_001422

 

100_0050 Nu kan vi börja. Kravet är att kolhalten ska vara väldigt hög, ungefär 1.2% och uppåt. Legerings komponenter hjälper att bilda karbider, de kan finnas från er tusen delar till flera procent. Här finns det obegränsat för experiment. Samtidigt måste man komma ihåg att historisk wootz den är blandningen av järn och kol, och ingenting annat. Några tusen delar procent i stort set av alla legerings ämne som kan finnas i järnmalm räknas inte .

Jag rekommenderar att börja med blandningen bestående av 30 % kemisk ren gjutjärn och 70 % verktygs eller kullagerstal. Alla komponenter ska delas till små bitar ca 10*10mm eller mindre. Efter att man stoppar alla bitar i degeln , ta en öl flaska , krossa den i små bitar och lägg ovanpå blandningen . Krossat glas fungerar som fluss, den skyddar smältan från oxideringen och suger åt sig slagg. Tjockleken på fluss bör vara ca 1cm.

Degeln ställer ni i redan uppvärmd smältugn. Man kan göra ett lock till degeln för att koksen och askan ramlar inte in i den. Gör ett litet hål ca 5mm i locket så att gaser kommer ut På grund av att koksen brinner bort så sjunker degeln sakta ner. Man kan använda smidestång och försiktigt lyfta den jäms med övre kanten av ugnen eller göra någon sort hylla av eldfasttegel så degeln kan stå på den. Du måste också lägga på koks då och då. Om man öppnar locket på degeln så kan man kolla om blandningen börjar smälta. Fläkten ska gå på full effekt. Efter ca 1 till 2 timmar ska blandningen vara smält. Låt den “koka” ca 15-30min för att vara säkert på allt har smält.

 

100_0010  100_0026_a

 

{mospagebreak}100_0026 Nu ska vi göra nästa etapp som också är väldigt viktigt, temperatur sänkning. Ideal sänkning är ca 1grad i minuten. För 1500 år sedan hade de inte sånt avancerad teknik med digitala ugnar så vi gör som de har gjort. Rätta upp degeln, fyll ugnen med ny koks. Sänk luft flöde lite grann och vänta ca 30 min. Komma ihåg att lägga på koksen då och då. Efter kan man sänka luftflöde till ett minimum.

Efter 4-5 timmar har temperaturen sjunkit till ca 700-800 grader . Då kan du ta ut degeln eller låta den svalna i ugnen. Det spelar ingen roll vilket, eftersom kristalliserings process avslutat. För att ta ut tackan från degeln måste man slå sönder den med hjälp av hammare. Titta på tackan. Den måste vara utan djupa ”pipes” och relativt slät. Om allt är som det ska kan man se grova kristalliska nät på ytan. Då är ni på rätt väg. Nu måste ni vila lite grann och samla krafter. Vi kommer till svåraste och viktigaste etappen på vägen till wootz - smide.

Att smida wootz är väldigt svår process. De flesta egenskaper får wootz under smidning. Det är viktigt att smida långsamt. Innan dess rekommenderar jag att göra en anlöpning under hög temperatur. Man kan smida utan anlöpning, men det finns stor risk för sprickor som kan förstöra hela biten. Anlöpningen görs vid ca 1000C i 2 timmar med svalningen i luften. Går man upp till 1100C så blir wootz homogeniserat och all mönster forsvinner.

 

100_0002 100_0004

 

100_0033 På grund av den runda formen är det svårt att hålla en tacka med smidestång. Det bästa sättet är att svetsa på en rund stång ca 15-20mm i diameter och ca 50-80 cm lång. Då blir det lätt att hålla i. Nu ska vi börja och smida. Jag skojar bara. Den andra grej vi ska göra innan vi börjar smida är ”tepmociklering” eller pendelanlöpning. Det är mycket med wootz! Med ”termocikleringen” menas att ni värmer tackan till smides temperatur för wootz 800-900C, färg ljus röd, inte orange eller gul. Efter svalningen i luften till ca 600-700C, färg mörk-mörk röd nästan osynligt . Processen liknar normalisering, men med många upprepningar .

Man måste göra så ca 20-30 gånger. ”Termocikleringen” fortsätter även under smide , där man börjar smida vid ca 900C och avslutar vid ca 700C. For att smida 1kg tacka behövs kanske 100-150 uppvärmningar. Under de första 30-50 uppvärmningarna vill klumpen praktisk taget inte sträcka sig. Känns som man slår på en hockey puck. Men efter ett tag när inre spänningar mellan kristallerna försvinner blir det lättare. Tackan börjar deformeras som vanligt verktygsstål.

Det finns några regler som ni måste följa vid smide av wootz.


100_0016 Första. Smide ska ske utan avbrott.
Andra. Från börjar ska man slå bara på två parallella sidor.
Tredje. Smides ämne alltid skall vara rektangulär, inte runt.
Fjärde. Deformation skall vara inte mer än 1-2mm per uppvärmning. Man klarar inte mer om man smider för hand, men om ni använder maskinhammare tar det väldigt lugnt, speciell från början.

thumb_100_0018Man måste hålla uppsikt för sprickor. Om sprickan inte är så djup, så slipa den bort med rondellen. När ämnet börjar ta form och blir ca 25*25mm så kan man förbättra mönstret. Man kan vrida den, göra förborgningar o.s.v. Ju mer man deformerar ämne, ju bättre blir mönstret.

I vilket fall, när ni kommer ner till 4-5mm i tjocklek så kan man börja forma knivbladet. Ni ska lämna minst 0.5mm på varje sida för slipningen. Detta på grund av att ytan har tappat kolet och har inte kvar wootz egenskaper.

{mospagebreak}

101_0137 Härdnings temperatur för wootz ligger runt 850-900C ,men allt hänger på den kemiska sammansättning . Kylningen kan göras i varm olja. Men det är bara ett förslag. Har läst att kylningen har gjorts i kokande grisfett, urin från en rödhårig pojke, fågel avföringar, människan kropp o.s.V. Det rekommenderas även att göra s.k. zon härdning , när eggen tar härdning och ryggen förbli “rå”.

Anlöpningen kan man göra i vanligt köksugn vid 250-300C. Rätt gjort blad skall skära glas efter härdningen och lätt rispa den efter anlöpningen Samtidigt bladet är väldigt seg och spänstigt.

Etsning görs i järnklorid eller i svagt 2-5 % salpeter syra. Håll bladet i syra ca 5-10sek. Skölj och lätt polera efteråt. Observera att mönstret på wootz är ganska ytlig. Man kan använda salt syra men då blir mönstret helt annorlunda. Man kan även prova gammal etsnings metoder: att gnugga på bladet med en citron till exempel.

Så där gör man klassisk likvations wootz (bulat). Är det någon som har frågor?
En fråga kan jag svara på. ”Bulat” det är ”wootz” på ryska. Jag tycker att det låter fint Buulat

Om min artikel har väkt intresse att göra Buulaat så nästa gång kan jag berätta hur man gör s.k. “farand”.

100_0014 

 

Detta var Valles bidrag om Wootz och jag tycker det var mycket intressant att läsa. Tack!

Vill du diskutera eller läsa mer om Wootz kan du göra det i forumet på denna länk >>>Klicka här

Antracit smidesträff kommer att innehålla Wootztillverkning och ett antal medlemmar har "lovat" arrangera dett till träffen i September 2006. Läs mer om det här >>>Klicka här

http://www.antracit.se

Har du själv ett längre "reportage" du vill dela med dig av? Skicka då in det för publicering till Antracit på denna adress: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Annonser

Besökare

Gäster 15
Inloggade
-
Nya medlemmar
-